Chrono Cross Original Soundtrack

Året var 1995 då Squaresoft släppte sitt nya stora projekt Chrono Trigger. Spelet blev hyllat och ses idag fortfarande som en klassiker, inte minst tack vare musiken. Kompositören som låg bakom spelets soundtrack hade aldrig tidigare gjort någon spelmusik och förväntningarna var kanske inte alltför höga. Det visade sig dock bli en succé. I slutet av 1999 släpptes uppföljaren Chrono Cross i Japan, och även denna gång fick samma kompositör förtroendet att visa vad denne gick för. Personen i fråga är Yasunori Mitsuda, kanske en av vår tids största spelkompositörer.

Med tanke på det lyckade soundtracket till föregångaren steg nu förväntningarna en aning högre denna gång bland Mitsudas fans. Och någon Uematsu, som var med och komponerade musiken till Chrono Trigger, hade han inte vid sin sida. Detta verkar dock inte ha bekymrat honom.

Yasunori tycks vara svag för gitarr, då detta instrument är grunden till musiken i Chrono Cross. Soundtracket består utav 67 låtar uppdelade på tre CD-skivor. Tack vare det exotiska och tropiska klimatet i spelet levererar Mitsuda en hel del varma och sköna låtar som gör att man känner en viss atmosfär då man sammanställer musiken med grafiken.

Soundtracket inleds med ”Chrono Cross ~ Time's Scar”, en till början lugn låt som bidrar med en avslappnande känsla då en härlig gitarrslinga inleds. Några sekunder in tillkommer även ett vackert flöjtspel och låten är igång. Efter cirka en minut ändrar låten gestalt helt och hållet genom att explodera, då ett häftigt fiolsolo drar igång i högt tempo tillsammans med trummor och diverse instrument. Redan efter första låten får jag en känsla av att kvalitén på soundtracket är hög. Nu ska jag inte beskriva alla låtar så här genomförligt, men den här är ändå lite speciell och solklart en utav mina favoriter.

Mitsuda tycks mest ha inriktat sig på att skapa lugna och avslappnande låtar, vilket man förstår när man spelar spelet. Exempel på detta är ”Dream of the Shore Bordering”, ett utav spelets huvudteman som spelas upp då man befinner sig ute på världskartan. Sköna stråkar bestående av cello tillsammans med den klassiska gitarren gör låten utsökt. Vidare har vi ”Another Arni Village”. Instrumenten är de vanliga förekommande gitarr och piano. Den här låten spelas upp när man befinner sig i den lugna byn Arni. Tropiska växter och blommor, azurblått vatten, små glada barn som badar, och den underbart sköna låten gör en verkligen varm i kroppen och man önskar att man vore där.

Känner man igen något stycke från Chrono Trigger? Jo, det gör man faktiskt! Det bjuds på två låtar som bygger på föregångarens. Först har vi ”Victory ~ Spring's Gift”, den klassiska fanfar som spelas upp vid vunnen strid, fast i mer orkestrerad tappning. Den andra är vad man kan kalla för Chrono-temat. Den representerar både huvudtemat i Chrono Trigger och Chrono Cross. Låten är explosiv och livlig. Här får man verkligen höra hur bra ljudchippet är, då man hör syntens rena och klara ljud. En mycket bra låt, som dock ej är med i spelet utan istället framträder i en demo där man får se olika delar av spelet. Kanske därför den heter ”Dreamwatch of Time”?

Vad vore ett rollspel utan strider? Självklart så bjuds det på stridslåtar även i Chrono Cross. Det vanligast förekommande stridstemat är ”Gale”, vilket är soundtrackets enda stora brist enligt mig. Här har Mitsuda varit ute och cyklat. Istället för att komponera ett bra stycke som man inte tröttnar lätt på, har han istället gjort en rörig och vedervärdig låt. Detta tycker jag är viktigt att tänka på, då det är den låt man hör mest i spelet. Annars så håller bosslåtarna ganska hög kvalité. Huvudbosslåten ”The Brink of Death” är bra gjord och har en röd tråd genom hela stycket. Olika trumljud i bakgrunden gör låten stämningsfull och synten är huvudinstrumentet. Man kan även höra en eller flera röster som säger något i stil med ”Boo chaa! Boo chaa!”, vilket kan verka löjligt men faktiskt passar in. Den mest lyckade stridslåten i Chrono Cross är ”Tower of Stars”. Man befinner sig i slutet av spelet och känner verkligen en mörk stämning då låten spelas upp. Utdragna och långa stråkar, slående klockor i bakgrunden och en röst som låter som något slags ritual eller bön. Man kan verkligen känna att slutet är nära och en kall rysning slingrar sig genom kroppen.

När vi kommer till de lite mer glada styckena har Mitsuda kanske inte så oväntat använt sig av keltisk musik i två låtar; ”Home Termina” och ”Another Termina”. Yasunori har, som många säkert känner till, en förkärlek till keltisk musik. Här använder han sig av irländsk, walesisk och skotsk sådan. Det förstnämnda stycket är ganska lugnt, då staden förbereder sig för den kommande festivalen. I den andra så har festivalen börjat och tempot är betydligt högre. Instrumenten är ungefär likadana i bägge och består av säckpipa, trummor och tvärflöjt. Andra glada låtar är bland annat ”Home Marbule”, lite medeltidsinfluerad musik som är glad och mysig, och ”The Big Splendid Astonishing Magic Group”, en skum låt som är av gammalt kinesiskt slag.

Mitsuda är känd för att kunna skapa mörka och mystiska låtar. Detta vet man om man lyssnat igenom musiken till Xenogears. Egentligen finns det bara en låt som är riktigt mörk på Chrono Cross OST, och det är ”Death Volcano”. Det hela inleds med ett lågt bassolo. Efter en kort tid byts basen ut mot en irländsk aeolianharpa samt ett instrument kallat udo, vilket får till följd ett så kallat ”african beat”. Inget märkvärdigt utanför spelet, men i samspel med spelmiljön är det helt ok.

I mystikväg har Yasunori lyckats mer än väl. Exempel på detta är ”Earth Dragon’s Island”. Ett instrument med klingande ljud spelas upp kontinuerligt i hela stycket. Efter en stund tillkommer ett starkt och utdraget syntljud vilket jag tycker är en fröjd för örat av någon konstig anledning. Till sist kommer själva melodin som utgörs av klarinett. Låten har en väldigt mystisk atmosfär samtidigt som den är en aning vemodig. I stycket ”Chronopolis” framträder en viss Chrono Trigger-anda. Här blandas mystiska ljud av olika slag med synt. En utav Mitsudas bästa låtar på soundtracket är och måste vara ”Frozen Flame”. Stycket känns verkligen originellt och jag har aldrig tidigare hört något liknande. Melodin är helt underbar och utgörs huvudsakligen av ett blåsinstrument följt av harpa och piano.

De flesta av Mitsudas verk i Chrono Cross passar väldigt bra med klimatet. Det bästa exemplet på detta är ”Jellyfish Sea”. Jag har svårt för att hitta en genre till denna låt. Man kan inte direkt klassificera stycket som en låt utan mer som stämningsfulla ljud. Du befinner dig på havets botten bland färgsprakande korallrev, fiskstim och luftbubblor som stiger mot ytan. Ett harmoniskt basspelande tillammans med lätta pianotoner gör att det nästan känns som att man befinner sig under vattnet på riktigt.

När det gäller min smak av spelmusik har jag alltid varit svag för melankoliska och vemodiga låtar. Yasunori Mitsuda gör mig inte besviken, då han levererar mästerliga låtar med denna prägel. ”Star-Stealing Girl” är en mycket vacker fast samtidigt sorglig låt, inte minst på grund av fiolen. En röst som sjunger ”Na na na na” är med två gånger i låten. Den kan verka störande för vissa och jag är själv inte så förtjust i den, men för övrigt är det en mycket bra låt. Vidare har vi ”Leaving the Body”. Det klassiska gitarrspelandet äger ännu en gång rum tillsammans med syntljud. En lugn och lagom vemodig låt. Till slut har vi den längsta och kanske mäktigaste låten på hela soundtracket, nämligen ”Life ~ Faraway Promise”. Den inleds med ett klockspelande ljud som i början spelas en aning långsamt men ökar successivt. Efter ett tag smäller det då syntljudet exploderar och en kall rysning går genom min kropp. Efter cirka två minuter lugnar det hela ner sig och ett trumpetspel som gör stycket mysigt och vackert tillkommer. Vissa kan tycka att ”Life ~ Faraway Promise” är lite utdragen och lång, men detta stör mig inte alls då den är variationsrik och melankolisk. Det är mitt absoluta favoritstycke av Yasunori Mitsuda.

Sagan avslutas med ett vokalt stycke framfört av Noriko Mitose. Låten heter ”Radical Dreamers ~ Unstolen Jewel” och sången ackompanjeras av akustisk gitarr. Gitarrslingan är nog bland de skönaste jag hört.

Noterbart är att Mitsuda på detta soundtrack tog inspiration från hans tidigare verk Radical Dreamers, vilket är märkbart i stycken som ”Dream of the Shore Bordering Another World”, ”Frozen Flame” och ”Dreamwatch of Time”.

Så här lyder min summering: Ljudet är av högsta kvalité och soundtracket känns balanserat. Variationen på låtarna kanske inte är så stor, men vad gör det när nästan alla är magnifikt komponerade. Musiken gör sig minst lika bra utanför spelet, så om du vill få någon att intressera sig för spelmusik råder jag dig att be den personen lyssna igenom detta soundtrack. Jag hade gärna nämnt fler låtar i recensionen då det återstår en del godbitar, men man kan ju inte skriva om alla helt enkelt. Mitt slutomdöme är följande: Yasunori Mitsuda är i sitt livs form och jag rekommenderar Chrono Cross OST av hela mitt hjärta.

Av David Collvin [2004-03-02]