Can’t speak Swedish? Here’s an English version
Petri Alanko är i år aktuell som kompositör för Remedys kommande spel Control, men är troligen allra mest känd för soundtracket till Alan Wake. Petri har dock en hel del andra spel och projekt i bakfickan, är även känd under artistnamnet Lowland och har gjort klassiska arrangemang av elektronisk dansmusik som både har släppts på två album (Classical Trancelations 1 & 2) och spelats live med symfoniorkester i Helsingfors. Det här är en intervju med Petri Alanko inför konserten Joystick 8.0 som hölls i Malmö våren 2016.
Du är mest känd för soundtracket till Alan Wake. Kan du berätta om några andra av dina spelprojekt?
– Jag började arbeta med RedLynx efter Alan Wake och mitt första projekt med dem var MotoHeroz till Nintendo Wii. Det var faktiskt ett ganska hopplöst uppdrag eftersom jag var tvungen att använda tracker för att skapa musiken. Jag tror jag var 16 år senast jag jobbade i en sådan miljö, troligen nästan 20 år sedan. Det var ganska tajt med tanke på minneskapaciteten. RedLynx kontaktade mig ett tag efter MotoHeroz och undrade om jag ville göra musiken till Trials Evolution inklusive alla DLC-paket. Senare jobbade jag även på Trials Fusion och DLC-paket till det. Jag har med andra ord en lång historia både med Remedy och RedLynx.
Du har med andra ord bockat av två av Finlands mest kända spelutvecklare.
– I princip, ja. För övrigt är det faktiskt rätt många startups som jag skulle vilja se utvecklas till någonting större, men jag är inte säker på om de kommer gå hela vägen. På App Store släpps det något i stil med 600 nya spel per dag så du måste vara väldigt bra och lägga mycket pengar på marknadsföring för att lyckas där. Några av de startups jag jobbar med har inte ens ett studionamn klart, men många briljanta spelidéer. De kombinerar gamla hederliga idéer med realtidsmultiplayer. Men jag bör hålla tyst om dessa så att jag inte bryter några avtal. Hur som helst, utöver RedLynx och Remedy har jag bland annat jobbat med SmallGiant Games, Ministry of Games och PlayRaven. Jag gjorde musiken till Winterstate och en del grejer till Robocide.
Var det redan från början bestämt att du skulle stå för musiken i Quantum Break?
– Jag blev kontaktad efter Alan Wake’s American Nightmare. Men jag var där när de började diskutera ett nytt projekt och de frågade om jag överhuvudtaget var intresserad med tanke på den långa utvecklingstiden för Alan Wake. När jag läste det första utdraget av storyn samt fick se det första filmklippet hade jag redan bestämt mig. Det såg ut att vara något som jag alltid drömt om att vara med på. Jag blev såld på temat tidsresor. Jag menar, vem skulle säga nej till ett sådant projekt? Det kändes som en pojkdröm att gå från väldigt dramatisk och mörk musik i Alan Wake till detta. Dessutom kände jag att det vore ett bra projekt för att få till lite balans i min värld. Givetvis kände jag då inte till att det skulle pågå i fyra och ett halvt år, men det är ju trots allt Remedy vi snackar om och deras spel är klara när de är klara.
I Alan Wake hade du fått begränsningar vad gällde val av instrument. Var det likadant i Quantum Break?
– Ja, i princip. Fast den här gången tilläts jag inte använda någon orkester alls. Jag letade istället fram min arsenal av gamla analoga synthar; dammade helt enkelt av ett par gamla ”dinosaurier” som fanns i mitt garage samt hemma hos mina föräldrar. Min studio är inte speciellt stor och jag kan därför inte ha allting där. Under den tiden var studion dock full av grejer, möjligen den mest röriga platsen på Jorden.
Så du har en studio hemma?
– Ja. När jag vaknar så går jag ca sex meter, dricker mitt morgonte eller morgonkaffe och äter en bit bröd. Sedan går jag ca 12 meter och sen är jag på jobbet. Jag brukar däremot numera åka till Remedy och äta lunch nästan varje dag. Kontoret ligger bara 10-12 kilometer hemifrån och jag råkar tycka att det är sköna typer som jobbar där. Det är bra avkoppling att ta bilen dit, lyssna på musik och tänka på annat.
Kan man inte betrakta dig som en fast kompositör hos Remedy numera?
– Nästintill ja. Fast jag har ju snarare varit på ett långt uppdrag hos Remedy. Jag är inte anställd eller så.
Jag läste att du år 2010 jobbade helt på egen hand. Är så fortfarande fallet?
– Dessvärre ja. Jag namnger inte inspelade spår under arbetets gång. Dessutom arbetar jag rekursivt, d.v.s. ett intro kan vara helt färdigställt men någon avslutning är inte ens påbörjad i det läget. Att jobba med mig skulle vara ganska krävande. Jag skulle gärna ha folk runtom mig men tyvärr tror jag inte det skulle fungera.
Du planerar med andra ord fortsätta på egen hand?
– Som det ser ut nu, ja. Jag har inte helt släppt idén om att ha en assistent någon gång i framtiden, men just nu känns det inte aktuellt.
Hur hamnade du i spelbranschen?
– Via ett flertal lyckliga sammanträffanden. Vi får gå tillbaka en bra bit eftersom det hela började med klubbscenen i Finland. Jag jobbade med en kille och vi gjorde dance, trance, EDM eller vad det nu kallades på den tiden. Han hamnade senare på Futuremark, ett företag som skapar program för att mäta prestanda på datorer och grafikkort. De hade ett sommarparty där min gamle vän fick en fråga från en Remedy-anställd om han kände till någon som kunde skapa modern orkestral musik med en elektronisk twist. Som tur var kom min vän endast att tänka på mig! Jag blev uppringd och inbjuden till Remedy. De var väldigt försiktiga på första mötet och frågade saker som ”är du verkligen intresserad av att göra detta?”. Jag försökte hålla mig lugn och fin trots min entusiasm. Sedan fick jag se några bilder och filmklipp och jag var helt såld. Det var något jag alltid drömt om att få jobba med. Vet inte om det är OK att säga så, men den chansen var en livräddare för mig. Nu så här i efterhand känns det verkligen så. Det banade också väg för andra spännande saker.
Det här måste ha varit runt 2004?
– Jag tror den första kontakten med Remedy var 2004, men jag hittade några gamla filer namngivna ”Remedy confidential, Petri Alanko” från 2005. Dessa var de allra första proven jag gjorde för Alan Wake. Sedan fick jag givetvis göra fler demos. Jag är inte helt säker, men tror det hela började nån gång 2004, ja. Det kan också vara så att mitt minne inte riktigt fungerar idag på grund av en riktigt dålig båtresa från Helsingfors till Stockholm i natt. Två timmars sömn på grund av allt oväsen.
Du har tidigare nämnt att musikskapande inte bara är ett jobb utan snarare en livsstil. Kan du utveckla det?
– Ja, för om du är en försäljare eller kontorsarbetare kan du lämna jobbet bakom dig när arbetsdagen är slut. Tyvärr fungerar det inte så när du är kompositör. Då har du en massa melodier i huvudet som inte tonar ut när du slutar jobba och exempelvis beger dig ut för att jogga eller cykla. Melodierna fortsätter ringa i mitt huvud tills jag får ut dem.
Har musiken från Alan Wake framförts på någon konsert innan Joystick 8.0?
– Det var faktiskt två konserter i Helsingfors förra året, men detta är första gången utomlands. Och det här är också första gången Alan Wake spelas vid sidan av spelmusik från andra länder. De två konserterna i Finland var helt dedikerade till finländsk spelmusik.
Det har anordnats ett flertal spelkonserter i Finland de senaste åren, däribland ett flertal internationella produktioner.
– Faktum är att jag inte alls har hört talas om dessa. Kanske var marknadsföringen inte tillräckligt bra. Det är något av ett mysterium för mig. En vän berättade att han varit på en spelkonsert och min reaktion var ”Va? En spelkonsert i Finland!?”.
Förutom de hemliga smartphone-spelen, kan du berätta om någonting annat du har på gång just nu?
– Eftersom manuset till Quantum Break skrevs om ganska rejält ett flertal gånger så hade jag skapat en del musik som i slutändan inte passade in. Jag har påbörjat ett album där jag tänkt samla in den överblivna musiken samt även lägga till en del musik som inte är relaterad till något spelprojekt. Det som inte kom med i Quantum Break är mer beat-drivet och det har en mörkare och mer aggressiv ton. Alltsammans passar dock bra ihop. Jag har inte satt någon deadline för albumet, men låtarna är klara. Nu återstår bara att finna tid att slutföra mixningen, som i sig kommer bli riktigt svår.
Utöver det så har jag ett hobbyprojekt som har gått lite överstyr. Jag gjorde för några år sedan ett album med så kallade trancelations (dance-musik tolkad i klassisk tappning) som gavs ut av Armada Music. För ett år sedan gjorde jag en uppföljare. Jag har en vän som går under artistnamnet DJ Orkidea. Han är även känd som Tapio Hakanen och var tidigare Nokias huvudansvarige ljuddesigner och senare när Nokia blev uppköpta av Microsoft blev han huvudansvarig för ljud på deras mobilavdelning. Tapio är en riktigt duktig DJ och han kom på en galen idé: att vi skulle framföra trancelations live med en symfoniorkester. Så vi kommer framföra musik från trancelations-albumen samt även en del nyskrivet material live på Helsingforsfestivalen den 26 augusti (2016, reds anm.). Vi spelar med Helsingsfors stadsorkester. Jag har aldrig varit så här nervös så långt innan en spelning. Jag har en bakgrund i klassisk musik, spelade piano en hel del förr i tiden och har gjort en sisådär 1 200 gig eller möjligen ännu fler. Jag vet med andra ord hur det är att uppträda live. Fast denna gång kommer det bli väldigt annorlunda på grund av den stora produktionen och orkestern. Jag får liksom inte vara den svagaste länken på scenen och det gör att jag känner stor press. Jag får helt enkelt ägna sommaren åt att öva.
Vilket instrument kommer du spela?
– Piano.
Du kan även spela orgel, inte sant?
– Det stämmer.
Har du spelat orgel inför publik?
– Jag var ganska ung när jag bytte från piano till orgel. På gymnasiet bestämde jag mig för att gå en annan väg och istället satsa på popmusiken. Därför rann orgelspelandet lite ut i sanden. Efter gymnasiet började jag studera teoretisk fysik kombinerat med musikvetenskap.
Det låter som en skön kombo.
– Ja, även kallad ”idiotisk kombination som troligen slutar i arbetslöshet”. Jag förstod det ganska snabbt och bestämde därför att satsa på tidigare nämnda spår: popmusik. Min orgellärare var dock väldigt bra, men tyvärr var jag alldeles för lat och respekterade honom inte fullt ut. Kalevi Kiviniemi är nämligen en av de mest framstående organisterna i Finland. Han var väldigt smart och hade en pedagogisk förmåga att få sina studenter att fastna för det han lärde ut. Han visste exempelvis exakt vilka klassiska kompositörer han skulle använda sig av för att få ett bra resultat. I mitt fall var det den franske kompositören Gabriel Pierné som fick mig att tända till. Jag älskade verkligen hans preludier, men eftersom det ingick och krävdes att spela exempelvis Bachs koraler gav jag till slut upp. Jag kunde bara inte acceptera att behöva spela i en kyrka där 80-åriga damer sjunger bakom din rygg och dessutom i fel tonart. Och detta skulle man göra en sisådär 20-25 gånger. Jag bestämde mig för att sluta. Sedan ramlade jag in i popsvängen. Eller ja: innan dess fick jag slut på pengar, det vanliga du vet. Så jag började jobba som säljare i en musikaffär, men jag var troligen den sämsta säljaren någonsin. Jag har bara inte det där i mig.
Tror du att du skulle kunna använda dina orgelfärdigheter på något kommande spelsoundtrack?
– Ja. Faktum är att det är flera grejer jag skulle vilja testa. En av dem är att använda orgel eller rättare sagt ett flertal stora sådana. Jag skulle även vilja göra ett spelsoundtrack med indiemusik bestående av bas, trummor och gitarr. Har fantiserat om ett spel i gotisk stil där jag skulle kunna använda mig av orgelmusik. Det finns även en annan väg att gå, som Hans Zimmer gjorde med filmen Interstellar. Den musiken var inte gotisk men använde ändå orgel på ett vackert sätt.
Slutligen: hur blev Alan Wake en del av Joystick 8.0?
– Någon skickade ett mejl till mig och frågade om det fanns noter för Alan Wake och om musiken någonsin hade framförts live. Tack vare de tidigare nämnda konserterna i Helsingsfors hade vi allting redo och utskrivet så vi skickade hela paketet till Malmö Symfoniorkester. Sedan hörde vi ingenting under en lång tid. Men så en dag var någon på marknadsavdelningen inne och kikade på webbplatsen för Joystick 8.0 och noterade att Alan Wake fanns med i konsertprogrammet! Det var givetvis en stor ära att få vara del av ett program med musik från spelserier som Final Fantasy, Fallout och Metal Gear Solid.
