Can’t speak Swedish? Here’s an English version
Nobuo Uematsu besökte Stockholm i samband med Final Fantasy-konserten Distant Worlds II sommaren 2010. Jag träffade honom några timmar innan konserten.
Vad har du för minnen från den allra första Final Fantasy-konserten?
– Det var Symphonic Suite: Final Fantasy som hölls i Japan några månader efter att Final Fantasy II hade släppts i slutet av 1988. Det var helt klart en ny upplevelse att bli uppkallad på scenen och eftersom det var första gången så var jag väldigt nervös.
Kändes den annorlunda jämfört med dagens spelkonserter?
– Den stora skillnaden är att jag nu efter ett antal konserter genom åren inte alls är lika nervös längre inför sådana tillfällen.
Med tanke på att ditt skivbolag har namnet Dog Ear Records undrar jag om du tror att hundar kan uppskatta din musik?
– Jag vet inte, men eftersom jag älskar hundar så önskar jag att jag kunde skriva musik som även de kan uppskatta.
Kan du berätta något om din uppväxt, hur det var i skolan och vad du hade för framtidsdrömmar?
– Trots att min pappa var lärare hade jag inte särskilt mycket till övers för att studera. Mina betyg var trots det okej, men det var enbart för att jag tvingades plugga så mycket. Jag var däremot bra i ett ämne och det var gymnastik, vilket så klart också var mitt favoritämne. På den tiden var det i Japan en stor boom vad gäller intresset för gymnastik, mycket tack vare att sommar-OS hölls i Tokyo 1964. Jag blev också intresserad och hade en dröm om att en dag stå högst upp på pallen i en olympisk tävling i gymnastik. Men någon gång efter grundskolan fick jag veta att de som tävlade i OS inte tjänade speciellt bra, så jag bestämde mig för att börja drömma om något annat. Efter ett tag blev jag intresserad av wrestling och jag tror faktiskt att om jag inte hade halkat in på musikspåret så skulle jag troligen försökt bli en wrestlingstjärna. Det var faktiskt så att jag under min uppväxt hade ett större intresse för sport än för musik.
Hur var det att sätta samman ett mastodontstycke som Ending Theme till Final Fantasy VI?
– Det var minst sagt annorlunda i och med att det var så många teman som skulle sättas samman till en helhet i detta långa stycke. Jag tror att Ending Theme skulle fungera alldeles utmärkt att framföra på en konsert.
Vad tror du att du gör om tio år?
– Jag hoppas att jag har varvat ner. Som det är idag jobbar jag ständigt efter, och känner pressen av, deadlines och jag är lite orolig att man tappar en hel del kreativitet om det blir alltför mycket press. Jag har ofta en känsla av att jag hela tiden måste få producerat något och när du har en sådan känsla är det svårt att vara fullt koncentrerad och använda all din kreativitet.
Om du och Koji Kondo fick chansen till ett samarbete av något slag, vad skulle det då kunna resultera i?
– Jag är imponerad av Koji Kondos skicklighet på piano så att få äran att producera en pianokonsert där Kondo framför sin egen musik vore fantastiskt.
Sedan en tid tillbaka spelar du i bandet Earthbound Papas. Hur kom ni fram till det namnet?
– Bandet King Crimson har gjort ett album som heter just Earthbound, så vi tänkte först helt enkelt döpa bandet efter deras album. Men eftersom alla i mitt band är medelålders män så bestämde vi oss för att lägga till ordet Papas på slutet.