Back in Time 2

Efter det nästan genomgående positiva gensvaret på första Back in Time från fans världen över så började Chris Abbott omgående att jobba med en uppföljare. Redan året därpå var Back in Time 2 färdigställd, och det märks att man lärt sig av sina misstag från första skivan. Det är t.ex. bättre spridning när det gäller vilka kompositörer som representeras, vilket gör skivan mer hållbar i längden.

Med tanke på att första albumet drog in en hel del stålar så gav det Abbott möjlighet att uppgradera sin studio, och det hörs i musiken. Det är snyggare samplingar och varje spår har en egen karaktär. Det är en mer varierad skiva, helt enkelt. Öppnande ”Aztec Challenge”, som indirekt bär ansvaret för det tveksamma skivomslaget, är ett bra exempel. Djungelrytmer av det här slaget går knappast att hitta på den något enformiga första skivan. Synd bara att melodin är så pass anonym...

Det blir genast en uppryckning i låten med den något smöriga titeln ”Galway is God”, som är ett slags potpurri av ett par av Martin Galways mer kända låtar. Den 20 år gamla ”Roland’s Rat Race” (även den ursprungligen av Galway) är en personlig favorit, med sina smittande syntpopslingor. Sedan tycker jag väldigt mycket om ”Rydeen”, från början skriven av japanen Yukihiro Takahashi till tiokampsspelet Daley Thompson’s Decathlon. På en skiva där upphovsmännen nästan uteslutande är engelsmän är det skönt att Abbott lyckas behålla originalets österländska prägling.

Man har gjort en rätt så stor sak av det faktum att Peter Connelly (mindre känd kompositör som ligger bakom musiken till Tomb Raider IV) har arrangerat två låtar till albumet. Tyvärr är det just de två tristaste spåren han ligger bakom; tidigare nämnda ”Aztec Challenge” och sömnpillret ”Forbidden Forest”. Det finns mer att anmärka på i låtvalen. Behöver vi t.ex. verkligen ytterligare en version av Galways ”Wizball”? Ständigt denne Martin Galway...

Överlag är det dock bra driv i låtarna, och lite otippat är Back in Time 2 mitt förstahandsval av de tre skivorna. Det är en klockren uppföljare till första Back in Time, fast med bättre kvalité och större variation. Skiva nummer tre skulle dock ta Back in Time-serien i en helt ny riktning...

Av Niklas Lundqvist [2005-07-21]