Toshio Iwai - från Otocky till Electroplankton

1987 var Famicom Disk System (FDS) det hetaste som fanns att tillgå i tv-spelsväg i den japanska övärlden. Året innan hade Legend of Zelda och uppföljaren till Super Mario Bros tagit Nintendo-spelarna med storm. FDS-spelen hade goda sparmöjligheter, var billigare än kassetterna – och hade även en extra ljudkanal. Ni som spelar Metroid eller Simon's Quest i kassettform missar med andra ord 20 % av musiken ...

Toshio Iwai var, och är fortfarande, en okonventionell mediakonstnär med ett hjärta som bultar för kombinationen ljud och bild, och då gärna en interaktiv sammankoppling av de båda elementen. Med Otocky till Famicom Disk System föddes det första musikspelet. Utan Otocky inget Rez skulle man lite tillspetsat kunna säga. Otocky, som även är namnet på den charmigt runda huvudkaraktären, är helt enkelt ett ljud-shoot 'em up - ”Oto” betyder ljud på japanska. Med hjälp av styrkorset och A-knappen skickar man ”ljudklumpar” mot de annalkande fienderna. Det går även att skjuta på förbipasserande noter, för att på så sätt samla in dessa. När man samlat tillräckligt många noter transporteras man till banans boss. Det fina i chipsången är att det är olika toner när man skjuter åt olika håll, och genom att plocka power-ups ändras instrumentljudet. På detta sätt skapar man en egen melodi medan man spelar, även om de tonerna delvis anpassas till bakgrundskompet.

Illustrationerna i Otockys 60-sidiga instruktionsbok är nästan små konstverk i sig.

Avklarade banor går sedan att gå tillbaka till och spela utan fiender och stress och med fritt val av instrument, det vill säga precis som ”Travelling Mode” i Rez. I ”B.G.M. Mode” kan man därför njuta av de lagom psykedeliska bakgrunderna och lyssna på egenskapade harmonier fri från vånda över den aningen stelbenta kontrollen. Vidare finns ett omfattande läge för att skapa och spara musik – ”Music Maker” - men detta har jag inte lyckats låsa upp ännu ...

Lyssna på musik från Otocky! Bana 1 - Bana 2 - Bana 3 - Bana 5

Till sist förtjänar paketeringen av Otocky att nämnas. Toshio Iwai har alltid varit mån om helheten, vilket märks på den stora och färggranna kartongen samt den imponerande ambitiösa manualen.

Cirkeln slöts i april 2005 då Electroplankton till Nintendo DS, Iwais andra spel till en Nintendo-konsol, släpptes i Japan. Titeln Sound Fantasy var under utveckling till Super Nintendo på 90-talet, men lades ner innan det var färdigt, även om Iwai omsatte dessa idéer i Sim Tunes till PC. I samband med releasen av Electroplankton genomfördes en konstutställning i Tokyo med guldkorn från Iwais karriär samt givetvis det nya DS-spelet.

Toshio Iwais dotter Roka tolkar de olika planktonen på ett bedårande sätt (från den 60-sidiga instruktionsboken till Electroplankton).

Electroplankton är inte så mycket ett spel som en leksak. Eller tio olika ljudleksaker. Det är stor variation på ”leksakerna” och i ännu högre grad än Otocky är det den visuella designen som först slår en. Alla plankton ser både elektriska och organiska ut på en gång. Det är stilsäkert men samtidigt väldigt lekfullt. Jag skulle kunna beskriva hur det är att spela Electroplankton men det skulle nog vara rätt så meningslöst. Det är något man bör pröva och känna på snarare än att läsa om.

Den 10 januari släpptes Electroplankton i USA. Till en början säljs det enbart via Internetbutiker. Det lär vara billigare än den japanska utgåvan, men å andra sidan missar man då den väldigt fina kartongen, som är ett konstverk i sig. Senare i år får Electroplankton officiell release även i Europa.

Iwai är nu aktuell med ett samarbete med Yamaha, kallat Tenori-on. Tenori-on är en platta med LCD-knappar som man skapar ljus och ljud med på samma gång - ett ”musikinstrument för digitalåldern”. Ta en titt på den officiella sajten eller se en presentation av Tenori-on. I övrigt finns det massor av intressant konst från Iwai, men då detta är avsett att vara en fokuserad artikel om Iwais spelmusikrelaterade verksamhet får jag be er kolla länkarna eller söka själva!

Av David Wallgren [2006-03-26]